Känner att jag måste skriva några rader om Facebook. Ibland blir jag överväldigad av alla möjligheter till kommunikation man har. Jag vill ofta prova allt men har insett att utbudet av kommunikationsmöjligheter är för stort för att jag ska hinna vara med överallt och sätt mig in i verktygen. Men Facebook har jag fastnat för.

På Facebook har jag kontakter av olika slag. Det är både arbete, fritid, släkt, kollegor runt om i landet och inte minst vänner från förr.

Bloggandet tillsammans med Facebook har gett mig en kontakt med andra IT-pedagoger runt i landet som är ovärderlig. Som IT-pedagog kan man ofta känna sig ensam i sitt yrke och behöver bolla tankar och idéer med andra. Och dessutom skapas det en vänskap däremellan.

Att på Facebook hitta vänner från förr är helt fantastiskt. Vänner man delat mycket med när man var yngre och som man av olika anledningar tappat kontakten med och sedan saknat men inte tagit sig för att leta upp och ringa. På Facebook är det så lätt att bara skriva en rad då och då, dela vardag, glädje och sorg. Det krävs så lite av tid att ha kontakt på Facebook i vår annars ganska stressade vardag. Och man behöver inte ha tiden samtidigt.

Jag hör ibland röster som inte kan förstå hur vi facineras och använder oss av Facebook. Jag tror det är för att de aldrig provat. Och jag vet att de har fel…